Förnybar energi kan inte lösa energikrisen

• Europa har offensivt strävat efter en ren energiframtid och slutet på fossila bränslen, men Rysslands invasion av Ukraina har belyst bristerna med förnybar energi.
• De skyhöga priserna på nyckelmetaller och den långa tid det tar att genomföra projekt för förnybar energi har inneburit att Europa vänder sig till fossila bränslen för att lösa sin energikris.
• EU planerar att ersätta rysk gas med LNG-import, kol och till och med eldningsolja, med en relativt liten mängd av gasen som ska ersättas av vind och sol.

Tyskland är förbereda för gasransonering. Frankrikes elnätsoperatör är be konsumenterna att använda mindre el. I Storbritannien bryter protester ut över den senaste elprishöjningen som plunged miljontals hushåll i vad en lokal tankesmedja kallade bränslestress. Europa har ett allvarligt energiproblem.

Problemet går flera år tillbaka och pekar på en ihållande självbelåtenhet från de europeiska regeringarnas sida att vad som än händer kommer det alltid att finnas gas från Ryssland. Trots allt pumpade Ryssland även under det kalla kriget miljarder kubikmeter gas till europeiska länder. Nu är saker annorlunda, och det är inte bara på grund av kriget i Ukraina.

Europa har entusiastiskt försökt minska sitt beroende av alla fossila bränslen, inte bara rysk gas, i några år nu. EU nyligen skröt att 2022 stod förnybara energikällor för 37.5 procent av bruttoelförbrukningen, där vind och vatten utgjorde två tredjedelar av den totala produktionen av förnybar energi. Varför, undrar man, skulle Tyskland då behöva stå för gasransonering och Frankrike be sina medborgare att förbruka mindre el? Nu har det lite att göra med kriget i Ukraina. Kriget tycks ha piskat EU:s regeringar – och Downing Street – till en frenesi som försöker ta avstånd från Ryssland på alla möjliga sätt, upp till och inklusive att minska rysk gasimport.

Rysslands president Vladimir Putins krav på betalning i rubel för den gas som Ryssland levererar verkar bara ha ökat de europeiska regeringarnas önskan att släppa gasen, och de tre baltiska staterna har redan meddelade de hade slutat köpa rysk gas från den 1 april. För närvarande använder de gas från lager. För senare finns det antingen LNG som anländer till Klaipeda-terminalen i Litauen eller en sammanlänkning med Polen. Litauen uppmanar resten av EU att följa dess exempel. Intressant nog verkar Baltikum inte ha ersatt sitt gasberoende med vind- och solberoende.

Detsamma gäller för resten av Europeiska unionen. Tidigare i år, Bloomberg rapporterade att förnybar energi i hela EU "trängde ut" naturgas. Rapporten citerade en studie av miljöaktiva tankesmedjan Ember, vars huvudförfattare sa

"Det här är ögonblick och paradigmskiften när regeringar och företag börjar ta detta mycket mer på allvar. Alternativen finns tillgängliga, de är billigare och de kommer sannolikt att bli ännu billigare och mer konkurrenskraftiga. Förnybar energi är nu en möjlighet, inte en kostnad”, förklarade Charles Moore.

Så varför kampen för gas nu? Varför inte verkligen intensifiera byggandet av nya vindparker och solkraftsparker, och visa Putin vad européer är gjorda av? Detta är en av de mest besvärliga frågorna i nutiden, dess svar inkluderar nödvändigtvis hänvisningar till priset på koppar, stål, polykisel, och i stort sett alla metall- och mineralvaror. Utöver det tar att bygga dessa anläggningar tid, mer tid än att till exempel byta till LNG (om man har importterminaler) eller kol.

I en nyligen släppt plan för att minska förbrukningen av rysk gas – och olja och kol också – satsade Europeiska kommissionen inte hårt på vind och sol utan på mer gas och kol.

Enligt en fördelning i planen, publicerad av tyska Die Welt, kommer EU att försöka ersätta 50 miljarder kubikmeter årlig rysk gasförbrukning med LNG från andra källor och ytterligare 10 miljarder kubikmeter med gas från andra källor. Det är totalt 60 miljarder kubikmeter av den årliga förbrukningen av 155 miljarder kubikmeter rysk gas. Ytterligare 20 miljarder kubikmeter, enligt planen, skulle kunna ersättas med att använda mer kol, enligt industri- och inremarknadskommissionär Thierry Breton.

Detta är samma Europa som har efterlyst och arbetat mot slutet av kol. Det är samma Europa som planerat stänga alla sina kolkraftverk före 2030 för att uppfylla Parisavtalets utsläppsminskningsmål. Samma Europa satsar också på att ersätta naturgas med eldningsolja för att ersätta ytterligare 10 miljarder kubikmeter rysk gas.

Sammantaget verkar EU-kommissionen planera att ersätta mer än hälften av sin ryska gasförbrukning med andra fossila bränslen. Som jämförelse förväntas vind- och solkraft bidra med cirka 22.5 miljarder kubikmeter i ersatt rysk gas, med 10 miljarder kubikmeter från vind och 12.5 miljarder kubikmeter från sol. Det är inte mycket för en region som är inställd på att bli den grönaste på planeten på kort tid.

Det verkar alltså som om verkligheten för energiförsörjning och energiförbrukning håller på att återhämta sig när EU hamnar i en gasinläggning. Om planen innebär så mycket mer konsumtion av fossila bränslen, måste fossila bränslen vara lättare – och snabbare – att få fram och kanske billigare än vind och sol. Varför annars välja dem framför förnybara energikällor?

Läs hela historien här ...